Bula!
Bula ar det ord som anvands mest i det fijianska(?) spraket. Vart jag an befinner mig ar det standigt nagon som skriker Bula! Jag ar overtygad om att om jag kommit hit och pastatt att jag talade spraket, men enbart anvant mig av ordet "bula" hade jag sakert klarat mig ratt bra. Bula betyder liv enligt fijianerna(?), och anvands med andra ord for att uttrycka allt, har ar ett axplock av vad du kan mena om du sager bula: hej, hejda, skal, tack, varsagod, valkommen osv. Konstigt att de valjer ett sa fult ord fao att uttrycka sa mycket kan jag inte lata bli att tanka. Hade jag fatt valja hade jag anvant ordet "stilla" istallet. Det ar mitt favoritord, inte for betydelsen utan for hur det later. Stilla. Vackert.
Nog om det. Nu ar jag som ni sakert kan gissa tillbaka pa huvudon Vitti Levu efter sju dagars oluffande. Det har varit harligt att fa se sig om lite pa Fiji och slippa det regniga "fastlandet" (alla kallar Vitti Levu for fastlandet fast det inte alls ar nat fastland, det ar bara en lite storre o) for nagra dagar. Den on jag besokte forst kallas Robinson Crusoe Island. Den heter egentligen nagot helt annat, men kallas Robinson for att locka turister antar jag. Funderade lite pa om boken faktiskt utspelar sig nagonstans i vattnen kring Fiji. Ar ju inte helt omojligt att Friday var fijian(?) tanker jag. Kannibal och allt! Dock ar inte just Robinson Crusoe Island ett mojligt alternativ da den ligger alldeles for nara "fastlandet". Hade ju varit lojligt om herr Crusoe bara hade behovt simma en halvtimme for att komma tillbaka till civilisationen, men varit alldeles for lat. Vad sager litteraturmamman?
Anyway, Robinson Crusoe ar kant som "partyon" har i Fiji. Dock maste jag starkt dementera det pastaendet. Da jag var dar var vi som mest 10pers som bodde dar samtidigt, och aven om de var flitiga med sina kavaceremonier och hade en "nattklubb" (= liten trascen) sa var det inte mer party an man gjorde det. Det sjysstaste med Robinson var personalen och de upptradanden de holl, de var jatteduktiga dansare och jonglerade med facklor och machetes. Har nagra haftiga bilder, men eftersom datorn pa Smugglers dar jag bor nu ar utvecklingsstord och vagrar ge mig behorighet till att komma at MINA bilder via MIN usb-kabel sa kan jag inte lagga ut dem. Suck. de andra turisterna dar var ocksa sjyssta och vi underholl varandra i det regniga vadret.
Nasta o hette Mana Island och ar den nast storsta on efter "fastlandet" tror jag. dar var boendet avsevart mycket flottare an pa Robinson (dar boendet var as basic as it gets) och jag fick till och med en egen toa och el nastan hela natten. Dar hade de dessutom valdigt billig ol och crabrace en kvall. Crabracet innebar att de fangade 5 intet ont anande krabbstackare pa strandet, ritade upp en cirkel pa restauranggolvet och auktionerade ut de sma slohogarna. Sen fick krabborna "racea" och agaren till den som kom forst ut ur cirkeln vann en tur runt oarna i narheten. Det var ratt kul for nar jag var fick reda pa krabbgrejen sa borjade jag lagga marke till att det overallt kilade runt krabbor pa stranden med nummer pa skalet. Hihihi! Kul om nagon som inte vet vad det handlar om ser ett skal kila forbi med nummer atta.
Den sista on jag besokte heter Bounty Island och var riktigt frasch. De hade en pool med FARSKVATTEN, grymma hangmattor och fina bungalows med ac. Dar var det dessutom manga fler besokare, stralande sol och varje kvall var baren full med folk. Traffade nagra trevliga typer dar. Sarskilt en hollandsk tjej som var sanslost lik Emelie. Hon hette Rochiella och hade exakt Emmsans mun, har, kroppsbyggnat, ansiktsform och fraknar. Det mest markanta var dock att hon gestikulerade och gjorde exakt samma grimaser som Emelie gor nar hon pratar. Jag kunde inte lata bli att stirra pa henne och tanka "Emmsaaaaan!!"
Det var sweet att vara ute i ovarlden, men samtidigt ratt skont att komma tillbaka till den fasta punkten Smugglers, da jag hade lamnat nastan allt bagage har och foljaktligen fatt klara mig med tva ombyten pa sju dagar. I trettiofemgradig varme och utan varmvattenduschar och deo kan jag tillagga.
Det enda som ar surt med Fiji ar att min mobilfada inte kan hitta nagot nat har. Det kanns jobbigt att vara helt isolerad fran omvarlden, med bara segt internet att tillga! Dessutom ar det sanslost sjukligt obeskrivligt vidrigt myggigt har. Jag har aldrig sett sa manga mygg forr. Folk som slarvar med mozziestuff (antimygg spray) slutar som en enda stor bold. sag en kille forsta kvallen pa Smugglers som satt ute och drack ol med sina polare, tillsynes obekymrad. Dagen efter var hela snubben TACKT I BETT! Jag har aldrig sett nagot liknande. Han var fullkomligt uppsvullen och rod, tror att han borde ha besokt ett sjukhus.. Foljaktligen dranker jag in mig sjalv i mozziestuff varje kvall. (Ett internt ps till mina gripenkamrater: snubben med myggbetten sag ut ungefar som Jorn (eller om det at Bjorn), ni vet den av vaktmastarna som var snall och inte sag ut som en vessla. Fast overallt.)
Vet inte om jag ska aka runt nagot mer eller om jag ska stanna pa Smugglers i 9 natter till tills det blir dags att aka till LA. Det vore kul att ta en tur som finns pa fyra dagar som gar runt hela Vitti Levu. Da far man besoka Suva, nagra varma kallor, byar och sant. Det vore kul men samtidigt har jag mitt boende har betalt och dessutom ar det ratt enkelt att ordna dagsutflykter pa egen hand.
Hehe, pa tal om hur "enkelt" det ar, igar akte jag och en tjej som jag traffade pa Bounty pa en liten tur. Morgonen borjade med att vi akte in till Nadi Town (en taxiresa pa ca 15min). Detta var bekvamt och enkelt och vi agnade oss at viss shopping innan vi bestamde oss for att aka till en tropisk (anlagd) tradgard som ligger en bit utanfor Nadi och kallas "Garen of The Sleeping Giant" efter det enorma "avlanga" berg som ligger bakom. Vi hoppade pa en buss inne i stan som skranglade ivag. Det verkade inte riktigt som om bussarna har nagra bestamda hallplatser, for den bara stannade dar det stod folk och vinkade, vilket foljaktligen innebar att det tog en bra stund att komma ut ur centrum. Dessutom hostade och spottade motorn som ett annat odjur och safort vi kommit ut pa landsvagen (dar det lyckligtvis fanns hallplatser) borjade chaffisen fa motorstopp varje gang han saktade ner farten. Alltsa stannade vi ungefar fem minuter pa varje hallplats innan chaffisens hjalpreda kunnat mixtra med motorn sa att den startade. Detta skedde upprepade ganger.
Till sist hann efterkommande buss i kapp sa att vi kunde byta till den. Chaffisen droppade oss mitt i ingenstans ocg pekade mot en grusvag, sa "that way" och rivstartade sa mycket som man kan rivstarta med en buss som knappt hanger ihop. Vi borjade ga. Enligt Lying Planet skulle det finnas taxis som kor turisterna fran huvudvagen till tradgarden, men det fanns minsann ingenstans. Promenaden tog cirka 45 minuter, vadret var omvaxlande regn och omvaxlande 100grader varmt, och halvvags gick min ena flipflop sonder. Lyckligtvis gick denna att laga provisoriskt med en harnal sa jag slapp i alla fall ga barfota.
Nar vi kom fram var vi fullkomligt indrankta i svett och damm, men blev valdigt lyckliga da den vanliga forestandarinnan upplyste oss om att det skulle ga en buss fran tradgardens grindar 40min senare, kl 16.30 sa att vi skulle slippa ga hela vagen tillbaka till huvudvagen igen. Detta ledde tyvarr till att vi fick stressa genom den andlost vackra tradgarden (tank monsterorkid'eer, dammar och liantrad!) Men det var det latt vart for chansen att slippa ga tankte vi. Val nere vid grindarna igen vantade vi. Och vantade. Och vantade. Sen kom myggen och en trevlig fijikvinna som upplyste oss om att bussen inte alls skulle kommit 16.30 utan 16.00 (16-bussen hade visserligen inte dykt upp den heller) och att vi foljaktligen vantade i onodan. Sa det fanns inte mycket annat att gora an att borja ga. Nastan omedelbart slappte harspannslagningen och hela flipflopen foll isar sa jag fick ga barfota. AJ!
Lyckligtvis behovde vi bara promenera i 30min innan vi motte en buss som skulle kora runt grannskapet och sen vanda och kora tillbaka till Nadi. Vi hoppade pa den och fick en trevlig sightseeing runt Fiji. Bussen korde sjukt snabbt, korsade utan problem floder och tog sig uppfor leriga branter som jag betvivlar att ens ORT klarat. Herregud, man kunde ha trott att den fallardiga bussen var en Landrover in disguise! Dessutom visade det sig att passagerarna sjalva valjer vilken tur chaffisen ska kora och vralar ilsket om han kor forbi en liten grusvag pa vilken nagra av passagerarna bor. Overlag forekom det faktiskt ganska mycket vralande, sarskilt nar den ignorante chaffisen gang pa gang borjade kora igen innan ens halften av de avstigande hunnit av. De fick kasta sig av i farten helt enkelt. Kanske behovde han vinna tid for att hinna alla smavagar?
Val tillbaka igen at ratt hall kunde vi konstatera att vi forst var tvungna att hanga med pa en "alternativ vag" in till centrum, och sen betala for ytterligare en runda for att kunna bli avslappta langs vagen pa vag fran Nadi Town igen, och sa nara Smugglers som mojligt. Den buss som gar till Smugglers hade redan gatt, sa vi fick snallt ga fran huvudvagen. Detta tog ytterligare en timme. Barfota. Sa jag att det var enkelt att ordna dagsutflykter pa egen hand? Jag tar tillbaka det.
Nu ar klockan strax efter fem tror jag. Jag langtar efter att komma ut fran det ac-kylda internetrummet och tillbaka till varmen. Idag har jag tvattat mina ackliga oklader, atit en pizza for 80spann och legat pa en solstol, med vissa undantag for stunder av regn. Nu funderar jag pa om jag borde boka boende i Los Angeles, men jag kanner mig osaker och lite kluven. Jag har hort sa otroligt mycket ont om LA fran andra backpackers och om jag verkligen skulle ogilla staden sa vill jag halla mojligheten att kunna aka till las Vegas eller San Fran oppen, utan att behova betala en massa for outnyttjat boende i LA. What to do, what to do?? har kollat lite pa STA Travels rundresor i Californien, men ingen av dem verkar ta mig tillbaka till LA efter avslutad tripp. Dessutom ar de dyra och innehaller formuleringen "campingutrustning, bortsett fran sovsack ingar". Camping, gaaaaah! Inget mer taltsovande for mig efter Fraser Island incidenten, dessutom har jag ingen sovsack och tanker inte spendera dyra dollar pa att kopa en heller.
Jaja, tror jag bokar ett hostel som verkar sjysst for de forsta fyra dagarna eller nat sant sa att jag i alla fall har nagon som hamtar mig pa flygplatsen!
Hmm.. That's it for now tror jag. Trakigt att det inte blev nagra bilder... Nu ska jag ga och varma mig!
Puss hej!
Nog om det. Nu ar jag som ni sakert kan gissa tillbaka pa huvudon Vitti Levu efter sju dagars oluffande. Det har varit harligt att fa se sig om lite pa Fiji och slippa det regniga "fastlandet" (alla kallar Vitti Levu for fastlandet fast det inte alls ar nat fastland, det ar bara en lite storre o) for nagra dagar. Den on jag besokte forst kallas Robinson Crusoe Island. Den heter egentligen nagot helt annat, men kallas Robinson for att locka turister antar jag. Funderade lite pa om boken faktiskt utspelar sig nagonstans i vattnen kring Fiji. Ar ju inte helt omojligt att Friday var fijian(?) tanker jag. Kannibal och allt! Dock ar inte just Robinson Crusoe Island ett mojligt alternativ da den ligger alldeles for nara "fastlandet". Hade ju varit lojligt om herr Crusoe bara hade behovt simma en halvtimme for att komma tillbaka till civilisationen, men varit alldeles for lat. Vad sager litteraturmamman?
Anyway, Robinson Crusoe ar kant som "partyon" har i Fiji. Dock maste jag starkt dementera det pastaendet. Da jag var dar var vi som mest 10pers som bodde dar samtidigt, och aven om de var flitiga med sina kavaceremonier och hade en "nattklubb" (= liten trascen) sa var det inte mer party an man gjorde det. Det sjysstaste med Robinson var personalen och de upptradanden de holl, de var jatteduktiga dansare och jonglerade med facklor och machetes. Har nagra haftiga bilder, men eftersom datorn pa Smugglers dar jag bor nu ar utvecklingsstord och vagrar ge mig behorighet till att komma at MINA bilder via MIN usb-kabel sa kan jag inte lagga ut dem. Suck. de andra turisterna dar var ocksa sjyssta och vi underholl varandra i det regniga vadret.
Nasta o hette Mana Island och ar den nast storsta on efter "fastlandet" tror jag. dar var boendet avsevart mycket flottare an pa Robinson (dar boendet var as basic as it gets) och jag fick till och med en egen toa och el nastan hela natten. Dar hade de dessutom valdigt billig ol och crabrace en kvall. Crabracet innebar att de fangade 5 intet ont anande krabbstackare pa strandet, ritade upp en cirkel pa restauranggolvet och auktionerade ut de sma slohogarna. Sen fick krabborna "racea" och agaren till den som kom forst ut ur cirkeln vann en tur runt oarna i narheten. Det var ratt kul for nar jag var fick reda pa krabbgrejen sa borjade jag lagga marke till att det overallt kilade runt krabbor pa stranden med nummer pa skalet. Hihihi! Kul om nagon som inte vet vad det handlar om ser ett skal kila forbi med nummer atta.
Den sista on jag besokte heter Bounty Island och var riktigt frasch. De hade en pool med FARSKVATTEN, grymma hangmattor och fina bungalows med ac. Dar var det dessutom manga fler besokare, stralande sol och varje kvall var baren full med folk. Traffade nagra trevliga typer dar. Sarskilt en hollandsk tjej som var sanslost lik Emelie. Hon hette Rochiella och hade exakt Emmsans mun, har, kroppsbyggnat, ansiktsform och fraknar. Det mest markanta var dock att hon gestikulerade och gjorde exakt samma grimaser som Emelie gor nar hon pratar. Jag kunde inte lata bli att stirra pa henne och tanka "Emmsaaaaan!!"
Det var sweet att vara ute i ovarlden, men samtidigt ratt skont att komma tillbaka till den fasta punkten Smugglers, da jag hade lamnat nastan allt bagage har och foljaktligen fatt klara mig med tva ombyten pa sju dagar. I trettiofemgradig varme och utan varmvattenduschar och deo kan jag tillagga.
Det enda som ar surt med Fiji ar att min mobilfada inte kan hitta nagot nat har. Det kanns jobbigt att vara helt isolerad fran omvarlden, med bara segt internet att tillga! Dessutom ar det sanslost sjukligt obeskrivligt vidrigt myggigt har. Jag har aldrig sett sa manga mygg forr. Folk som slarvar med mozziestuff (antimygg spray) slutar som en enda stor bold. sag en kille forsta kvallen pa Smugglers som satt ute och drack ol med sina polare, tillsynes obekymrad. Dagen efter var hela snubben TACKT I BETT! Jag har aldrig sett nagot liknande. Han var fullkomligt uppsvullen och rod, tror att han borde ha besokt ett sjukhus.. Foljaktligen dranker jag in mig sjalv i mozziestuff varje kvall. (Ett internt ps till mina gripenkamrater: snubben med myggbetten sag ut ungefar som Jorn (eller om det at Bjorn), ni vet den av vaktmastarna som var snall och inte sag ut som en vessla. Fast overallt.)
Vet inte om jag ska aka runt nagot mer eller om jag ska stanna pa Smugglers i 9 natter till tills det blir dags att aka till LA. Det vore kul att ta en tur som finns pa fyra dagar som gar runt hela Vitti Levu. Da far man besoka Suva, nagra varma kallor, byar och sant. Det vore kul men samtidigt har jag mitt boende har betalt och dessutom ar det ratt enkelt att ordna dagsutflykter pa egen hand.
Hehe, pa tal om hur "enkelt" det ar, igar akte jag och en tjej som jag traffade pa Bounty pa en liten tur. Morgonen borjade med att vi akte in till Nadi Town (en taxiresa pa ca 15min). Detta var bekvamt och enkelt och vi agnade oss at viss shopping innan vi bestamde oss for att aka till en tropisk (anlagd) tradgard som ligger en bit utanfor Nadi och kallas "Garen of The Sleeping Giant" efter det enorma "avlanga" berg som ligger bakom. Vi hoppade pa en buss inne i stan som skranglade ivag. Det verkade inte riktigt som om bussarna har nagra bestamda hallplatser, for den bara stannade dar det stod folk och vinkade, vilket foljaktligen innebar att det tog en bra stund att komma ut ur centrum. Dessutom hostade och spottade motorn som ett annat odjur och safort vi kommit ut pa landsvagen (dar det lyckligtvis fanns hallplatser) borjade chaffisen fa motorstopp varje gang han saktade ner farten. Alltsa stannade vi ungefar fem minuter pa varje hallplats innan chaffisens hjalpreda kunnat mixtra med motorn sa att den startade. Detta skedde upprepade ganger.
Till sist hann efterkommande buss i kapp sa att vi kunde byta till den. Chaffisen droppade oss mitt i ingenstans ocg pekade mot en grusvag, sa "that way" och rivstartade sa mycket som man kan rivstarta med en buss som knappt hanger ihop. Vi borjade ga. Enligt Lying Planet skulle det finnas taxis som kor turisterna fran huvudvagen till tradgarden, men det fanns minsann ingenstans. Promenaden tog cirka 45 minuter, vadret var omvaxlande regn och omvaxlande 100grader varmt, och halvvags gick min ena flipflop sonder. Lyckligtvis gick denna att laga provisoriskt med en harnal sa jag slapp i alla fall ga barfota.
Nar vi kom fram var vi fullkomligt indrankta i svett och damm, men blev valdigt lyckliga da den vanliga forestandarinnan upplyste oss om att det skulle ga en buss fran tradgardens grindar 40min senare, kl 16.30 sa att vi skulle slippa ga hela vagen tillbaka till huvudvagen igen. Detta ledde tyvarr till att vi fick stressa genom den andlost vackra tradgarden (tank monsterorkid'eer, dammar och liantrad!) Men det var det latt vart for chansen att slippa ga tankte vi. Val nere vid grindarna igen vantade vi. Och vantade. Och vantade. Sen kom myggen och en trevlig fijikvinna som upplyste oss om att bussen inte alls skulle kommit 16.30 utan 16.00 (16-bussen hade visserligen inte dykt upp den heller) och att vi foljaktligen vantade i onodan. Sa det fanns inte mycket annat att gora an att borja ga. Nastan omedelbart slappte harspannslagningen och hela flipflopen foll isar sa jag fick ga barfota. AJ!
Lyckligtvis behovde vi bara promenera i 30min innan vi motte en buss som skulle kora runt grannskapet och sen vanda och kora tillbaka till Nadi. Vi hoppade pa den och fick en trevlig sightseeing runt Fiji. Bussen korde sjukt snabbt, korsade utan problem floder och tog sig uppfor leriga branter som jag betvivlar att ens ORT klarat. Herregud, man kunde ha trott att den fallardiga bussen var en Landrover in disguise! Dessutom visade det sig att passagerarna sjalva valjer vilken tur chaffisen ska kora och vralar ilsket om han kor forbi en liten grusvag pa vilken nagra av passagerarna bor. Overlag forekom det faktiskt ganska mycket vralande, sarskilt nar den ignorante chaffisen gang pa gang borjade kora igen innan ens halften av de avstigande hunnit av. De fick kasta sig av i farten helt enkelt. Kanske behovde han vinna tid for att hinna alla smavagar?
Val tillbaka igen at ratt hall kunde vi konstatera att vi forst var tvungna att hanga med pa en "alternativ vag" in till centrum, och sen betala for ytterligare en runda for att kunna bli avslappta langs vagen pa vag fran Nadi Town igen, och sa nara Smugglers som mojligt. Den buss som gar till Smugglers hade redan gatt, sa vi fick snallt ga fran huvudvagen. Detta tog ytterligare en timme. Barfota. Sa jag att det var enkelt att ordna dagsutflykter pa egen hand? Jag tar tillbaka det.
Nu ar klockan strax efter fem tror jag. Jag langtar efter att komma ut fran det ac-kylda internetrummet och tillbaka till varmen. Idag har jag tvattat mina ackliga oklader, atit en pizza for 80spann och legat pa en solstol, med vissa undantag for stunder av regn. Nu funderar jag pa om jag borde boka boende i Los Angeles, men jag kanner mig osaker och lite kluven. Jag har hort sa otroligt mycket ont om LA fran andra backpackers och om jag verkligen skulle ogilla staden sa vill jag halla mojligheten att kunna aka till las Vegas eller San Fran oppen, utan att behova betala en massa for outnyttjat boende i LA. What to do, what to do?? har kollat lite pa STA Travels rundresor i Californien, men ingen av dem verkar ta mig tillbaka till LA efter avslutad tripp. Dessutom ar de dyra och innehaller formuleringen "campingutrustning, bortsett fran sovsack ingar". Camping, gaaaaah! Inget mer taltsovande for mig efter Fraser Island incidenten, dessutom har jag ingen sovsack och tanker inte spendera dyra dollar pa att kopa en heller.
Jaja, tror jag bokar ett hostel som verkar sjysst for de forsta fyra dagarna eller nat sant sa att jag i alla fall har nagon som hamtar mig pa flygplatsen!
Hmm.. That's it for now tror jag. Trakigt att det inte blev nagra bilder... Nu ska jag ga och varma mig!
Puss hej!
Mot Fiji!
Nu ar jag tillbaka i Auckland efter en FANTASTISK vistelse i UNDERBARA Pakiri! I morgon aker jag till Fiji, med ett flyg som markligt nog blivit sju timmar forsenat, men jag klagar inte, sovmorron!! Just nu tankta jag bara ge er ett gott skratt genom att publicera den utlovade bilden pa Mike-hostelagare/DJ pa Waiheke...
Har ar han alltsa, iford en "smickrande" aprikos badrock, vilken tydligen var hans DJ-utstyrsel markligt nog.
Jaja, Pakiri var alltsa helt jakla urbra! De hade 127 vackra och valskotta hastar, jattetrevlig personal, gigantiska agor precis vid havet, en sot russel(fox)pojke och en mysig liten egen stuga som jag fick for 60spann. Paradise!
Har ar Syd, en pigg fullblodsgrabb som jag fick ha som "min" hast under de dagar jag var dar. Han hade fin stamtavla och hans forra agare hade kopt honom som ettaring for 180.000NZdollar(!!!) for att ha honom som galopphast, men lille Syd var for langsam sa da fick Pakiri honom gratis! Jag maste dock saga att jag tycker att det gick himla fort i galoppsparen!
Nu ar it-kortet slut. Aterkommer pa Fiji nar jag fatt tag pa en dator. Pusskram!
Har ar han alltsa, iford en "smickrande" aprikos badrock, vilken tydligen var hans DJ-utstyrsel markligt nog.
Jaja, Pakiri var alltsa helt jakla urbra! De hade 127 vackra och valskotta hastar, jattetrevlig personal, gigantiska agor precis vid havet, en sot russel(fox)pojke och en mysig liten egen stuga som jag fick for 60spann. Paradise!
Har ar Syd, en pigg fullblodsgrabb som jag fick ha som "min" hast under de dagar jag var dar. Han hade fin stamtavla och hans forra agare hade kopt honom som ettaring for 180.000NZdollar(!!!) for att ha honom som galopphast, men lille Syd var for langsam sa da fick Pakiri honom gratis! Jag maste dock saga att jag tycker att det gick himla fort i galoppsparen!
Nu ar it-kortet slut. Aterkommer pa Fiji nar jag fatt tag pa en dator. Pusskram!
I Nya Zeeland
sa var jag aterigen i ett nytt land. Anlande har i, vad blir det? Forrforrgar tror jag, den forsta i alla fall. Nar jag checkade in vagde min helvetesryggsack underligt nog hela 13kg, vilket jag finner alldeles otroligt med tanke pa att den vagde 12,5kg nar jag akte och att jag skickade med en jakla massa grejer hem med sotnosen.Antagligen ar den nan elaking som har fyllt botten med sten, for dar tittar jag aldrig.. Dessutom gick bagaget upp till hela 14,2kg innan jag ens hann boarda planet. Detta pa grund utav att jag kopte 1,2kg Toblerone for mina sista aussislantar. Jag som inte ens gillar Toblerone sarskilt mycket!!!
Val i Auckland borjade kalaset med att det var ett jakla hazzle att hitta nanstans att bo. Jag fick ringa runt till en massa hostels innan jag antligen hittade ett som kunde erbjuda mig ett eget rum. Kande att jag bara inte orkade bo i ett rorigt rum med en massa andra (oftast partyprissar) efter de senaste dagarnas rundflyttning som Petter och jag tvingades utsta i det fullbokade Manly. I alla fall, jag hittade sa smaningom boende, lustigt nog pa Queen Street Backpackers vilket ar samma stalle som Petter och ganget bodde pa nar de var i Auckland. Annu roligare var att den otroligt stora och trevliga maoriern som jobbade i receptionen nar de var dar motte aven mig med ett brett leende!
Forsta kvallen i Auckland mjukstartade jag med en "backpacking special" curry for 25 pix, film och tidigt i sang. Nasta dag stack jag ut pa stan for att ta mig en latte och forsoka fa tag pa Pakirihorse, garden dar jag tankte spendera mesta tiden i NZ med lite quality-horseriding! Dock var sjalvklart aven detta domt att misslyckas. Deras billiga boende som jag spetsat in mig pa var fullt anda fram till den sjatte och det enda de kunde erbjuda var stugor for 150NZdollar (=ca 750kr). Jag holl nastan pa att ga upp i limningen. Ensam i Auckland, som mest kandes som en stor, svettig byggarbetsplats dar jag verkligen inte ville spendera nastan en hel vecka! Sa jag tog till det enda vettiga vapnet: jag gick och shoppade! utan att ens behova kopa nagot (jag provade en sot, rod och kortkort klanning, forestallde mig att den var min och blev genast pa battre humor) steg genast temperaturen och jag insag vad nasta steg rimligtvis borde vara, namligen att be receptionspersonalen pa hostellet om hjalp.
Sagt och gjort, jag gick dit och kollade lite pa dem med hundvalpsogon och VIPS sa loste det sig! De rekommenderade en jattefin o, waiheke, som ligger bara 40min fran Auckland med farja, gav mig ett hostelnummer och fixade buss till Pakiribeach (dar haststallet ligger, som jag trots allt bokade mellan den sjatte och nionde). Dagen efter tog jag farjan hit till Waiheke, for en tvadagars retreat fran city. Det enda problemet som aterstar nu ar hur jag ska komma tillbaka fran Pakiri till Auckland den nionde. Det gar namligen inga bussar dar emellan, bussen som jag ska aka dit med ska egentligen langre upp, men de tar en omvag bara for att slappa av mig. Men jag antar att det loser sig nar det narmar sig sa att saga.
Tva andra, roliga grejer som hande i Auckland city var att tva tjejer i en affar "diskret" viskade till varandra "kolla pa hennes shorts, de ar skitsnygga!" Haha, jag hade velat vanda mig till dom och saga att de var kopta pa Axelssons, men da hade de sakert blivit alldeles generade. Dessutom var det en liten gubbe i en affar som jag visade mitt korkort nar jag kopte en (ja, EN) ol som blev alldeles forvirrad och sa "1949, men det kan ju inte stamma!?!" (860116-1949) Besvarliga de har utlanningarna!
Nu ar jag i alla fall pa Hekerua Backpackers Lodge pa Waiheke. Har ar verkligen oerhort fint. Det ar svart att forestalla sig att jag bara ar 40min fran Auckland. Naturen ar gron och lummig, med hoga berg och djupa dalar, precis som Nya Zeeland ska vara. Jag bor i ett dorm i ett hostel som egentligen ar ett ratt stort hus pa markplan. Det ar slitet av vader och vind, med grona lavar pa vita staket och sopor lite har och var, men anda valdigt charmigt pa ett nerganget vis. har finns inte sa mycket att gora for tillfallet, det ar ganska langt att ga in till stan och eftersom vadret for forsta dagen i NZ har varit ganska kyligt har jag mest kurat med en bok hela dagen.
Igar var det daremot annorlunda. Efter att ha gatt runt i 1,5h fran busshallplatsen och letat (arg) efter den lilla vagen som leder till hostellet, myst lite vid poolen och atit pankakor stekta med nyhemslapade ingredienser i ett ratt skabbigt kok blev jag meddragen till stranden av ett halvgalet gang Aucklandare pa weekendsemester plus deras bekant Mike- en smafet man i sina basta ar som flummar runt har i egenskap av dj och hostelagare. (Jag har en toppenbild pa honom som ni ska fa se sa snart jag kommer till en dator med usb-port!) Aucklandarna var valdigt skojjiga, de bjod pa manga skratt och manga ol, sa nar klockan narmade sig sex trillade hela ganget in i bilen lite smalulliga. Efter beachen blev det tillbaka till the Lodge for uppsnyggning i duschen/poolen och nagra fler ol. Jag begick det enorma misstaget att faktiskt duscha och insag snart att det bara kommer liiite vatten ur munstycket om man vrider det till "hot", och da menar jag completely flaming hot!
Lyckligtvis overlevde jag och vi akte skapbil in till stan, kakade en underbar masala och gick pa bar/disco. Mike jobbade som dj pa en bar i stan sa vi hade riktigt roligt och alla fick prova att spinna nagra av hans vinylplattor. Pa plats i baren var aven ett gang med galna kvinnor i kaninoron (en mohippa forhoppningsvis) och en valdigt djuuuuup maorier som hela tiden ville veta vad jag ansag om manniskornas bedragliga stravan efter materiell rikedom och annat sant jobbigt. Jag sa att om tusen ar kommer ingen att bry sig om det som ar nu, da ar mitt liv en liten spottloska i havet, sa jag tycker inte att man ska tillskriva sig sjalv alltfor stor betydelse. Eller nat.
Jaja, nu ska jag snart krypa ner efter en ytterst handelselos, men ack sa trivsam dag. En iakttagelse till bara: i Nya Zeeland finns minsann inget forbud mot hundar pa stranden! Har kryllade det av vovvar, stora som sma, blota, hariga och vilda! De var samtliga losa och kutade runt som vettvillingar bland folks snorisar, mat och badlakan, och ingen brydde sig! Varken agarna eller de andra strandbesokarna! En harligt livfylld syn att skada, lar Sverige, lar!
That's it for now folks! Puss och kram!
Val i Auckland borjade kalaset med att det var ett jakla hazzle att hitta nanstans att bo. Jag fick ringa runt till en massa hostels innan jag antligen hittade ett som kunde erbjuda mig ett eget rum. Kande att jag bara inte orkade bo i ett rorigt rum med en massa andra (oftast partyprissar) efter de senaste dagarnas rundflyttning som Petter och jag tvingades utsta i det fullbokade Manly. I alla fall, jag hittade sa smaningom boende, lustigt nog pa Queen Street Backpackers vilket ar samma stalle som Petter och ganget bodde pa nar de var i Auckland. Annu roligare var att den otroligt stora och trevliga maoriern som jobbade i receptionen nar de var dar motte aven mig med ett brett leende!
Forsta kvallen i Auckland mjukstartade jag med en "backpacking special" curry for 25 pix, film och tidigt i sang. Nasta dag stack jag ut pa stan for att ta mig en latte och forsoka fa tag pa Pakirihorse, garden dar jag tankte spendera mesta tiden i NZ med lite quality-horseriding! Dock var sjalvklart aven detta domt att misslyckas. Deras billiga boende som jag spetsat in mig pa var fullt anda fram till den sjatte och det enda de kunde erbjuda var stugor for 150NZdollar (=ca 750kr). Jag holl nastan pa att ga upp i limningen. Ensam i Auckland, som mest kandes som en stor, svettig byggarbetsplats dar jag verkligen inte ville spendera nastan en hel vecka! Sa jag tog till det enda vettiga vapnet: jag gick och shoppade! utan att ens behova kopa nagot (jag provade en sot, rod och kortkort klanning, forestallde mig att den var min och blev genast pa battre humor) steg genast temperaturen och jag insag vad nasta steg rimligtvis borde vara, namligen att be receptionspersonalen pa hostellet om hjalp.
Sagt och gjort, jag gick dit och kollade lite pa dem med hundvalpsogon och VIPS sa loste det sig! De rekommenderade en jattefin o, waiheke, som ligger bara 40min fran Auckland med farja, gav mig ett hostelnummer och fixade buss till Pakiribeach (dar haststallet ligger, som jag trots allt bokade mellan den sjatte och nionde). Dagen efter tog jag farjan hit till Waiheke, for en tvadagars retreat fran city. Det enda problemet som aterstar nu ar hur jag ska komma tillbaka fran Pakiri till Auckland den nionde. Det gar namligen inga bussar dar emellan, bussen som jag ska aka dit med ska egentligen langre upp, men de tar en omvag bara for att slappa av mig. Men jag antar att det loser sig nar det narmar sig sa att saga.
Tva andra, roliga grejer som hande i Auckland city var att tva tjejer i en affar "diskret" viskade till varandra "kolla pa hennes shorts, de ar skitsnygga!" Haha, jag hade velat vanda mig till dom och saga att de var kopta pa Axelssons, men da hade de sakert blivit alldeles generade. Dessutom var det en liten gubbe i en affar som jag visade mitt korkort nar jag kopte en (ja, EN) ol som blev alldeles forvirrad och sa "1949, men det kan ju inte stamma!?!" (860116-1949) Besvarliga de har utlanningarna!
Nu ar jag i alla fall pa Hekerua Backpackers Lodge pa Waiheke. Har ar verkligen oerhort fint. Det ar svart att forestalla sig att jag bara ar 40min fran Auckland. Naturen ar gron och lummig, med hoga berg och djupa dalar, precis som Nya Zeeland ska vara. Jag bor i ett dorm i ett hostel som egentligen ar ett ratt stort hus pa markplan. Det ar slitet av vader och vind, med grona lavar pa vita staket och sopor lite har och var, men anda valdigt charmigt pa ett nerganget vis. har finns inte sa mycket att gora for tillfallet, det ar ganska langt att ga in till stan och eftersom vadret for forsta dagen i NZ har varit ganska kyligt har jag mest kurat med en bok hela dagen.
Igar var det daremot annorlunda. Efter att ha gatt runt i 1,5h fran busshallplatsen och letat (arg) efter den lilla vagen som leder till hostellet, myst lite vid poolen och atit pankakor stekta med nyhemslapade ingredienser i ett ratt skabbigt kok blev jag meddragen till stranden av ett halvgalet gang Aucklandare pa weekendsemester plus deras bekant Mike- en smafet man i sina basta ar som flummar runt har i egenskap av dj och hostelagare. (Jag har en toppenbild pa honom som ni ska fa se sa snart jag kommer till en dator med usb-port!) Aucklandarna var valdigt skojjiga, de bjod pa manga skratt och manga ol, sa nar klockan narmade sig sex trillade hela ganget in i bilen lite smalulliga. Efter beachen blev det tillbaka till the Lodge for uppsnyggning i duschen/poolen och nagra fler ol. Jag begick det enorma misstaget att faktiskt duscha och insag snart att det bara kommer liiite vatten ur munstycket om man vrider det till "hot", och da menar jag completely flaming hot!
Lyckligtvis overlevde jag och vi akte skapbil in till stan, kakade en underbar masala och gick pa bar/disco. Mike jobbade som dj pa en bar i stan sa vi hade riktigt roligt och alla fick prova att spinna nagra av hans vinylplattor. Pa plats i baren var aven ett gang med galna kvinnor i kaninoron (en mohippa forhoppningsvis) och en valdigt djuuuuup maorier som hela tiden ville veta vad jag ansag om manniskornas bedragliga stravan efter materiell rikedom och annat sant jobbigt. Jag sa att om tusen ar kommer ingen att bry sig om det som ar nu, da ar mitt liv en liten spottloska i havet, sa jag tycker inte att man ska tillskriva sig sjalv alltfor stor betydelse. Eller nat.
Jaja, nu ska jag snart krypa ner efter en ytterst handelselos, men ack sa trivsam dag. En iakttagelse till bara: i Nya Zeeland finns minsann inget forbud mot hundar pa stranden! Har kryllade det av vovvar, stora som sma, blota, hariga och vilda! De var samtliga losa och kutade runt som vettvillingar bland folks snorisar, mat och badlakan, och ingen brydde sig! Varken agarna eller de andra strandbesokarna! En harligt livfylld syn att skada, lar Sverige, lar!
That's it for now folks! Puss och kram!