soffes

Jag har ju varit ute och rest i 25 dagar nu, och vagen hit till Koh lanta har varit kantad av spannande aventyr. Innan jag borjar beratt om resan dag for dag tankte jag snabbt ga igenom allt som hant fram tills nu. Alltsa, den forsta januari landade jag i bangkok. Fran flygplatsen tog jag en taxi ihop med tre fortjusande svenskor som verkade oerhort exalterade over precis allting. De ropade "iiiiih" sa fort de sag a)en bild pa kungen b)nanting i en glad farg c)ett thailandskt barn d)en byggnad som inte sag svensk ut d)en palm. Manga fortjusta utrop blev det, och jag kunde inte lata bli att undra: vad ar jag for en trakig manniska egentligen?
   Val framme vid Royal Hotel i bangkok fostes jag in i ett riktigt lyxigt rum av en portier som stog och glodde pa mig med handen utstrackt under vad som kandes som en evighet, innan han antligen forstod att jag pa stapplig thailandska (typ) forsokte saga att jag faktiskt inte har mindre an 1000-lappar, och en san far du inte! jag dackade valdigt tidigt och vaknade till en stralande dag. Det forsta jag gjorde var att ga ut pa min balkong for att beundra den fina utsikt som jag skymtat kvallen innan, och visst, utsikten var spektakular om jag bortser fran mannen strax nere till vanster som holl pa att fa morgonens forsta avsugning. Klockan var halv nio pa morgonen..
   Efter lite peeping begav jag mig ner till den overdadiga frukostbuffen, dar jag lyckades ta for mig av bade fritterat ris och nudlar innan jag insag att det faktiskt fanns "normal" frukost ocksa. det fick bli en tradition aven i fortsattningen, trots allt ar det ju sa att om man ater lunch till frukost kan man spara 70baht och skippa lunchen. Logiken ar oslagbar! 
   Allt som allt spenderade jag tre dagar i Bangkok, da jag mest lag totalt utslagen och jetlaggad vid poolen, men hann aven med att (bomberna till trots) se lite av staden. jag utforskade i alla fall kho san road (den stora shoppinggatan) och omradet dar omkring. manga billiga och fina grejer fanns det, men min ryggsack kanndes redan for tung!
   Efter dessa lata dagar i Bangkok tog jag mitt pick och pack och flyttade med 7h buss och 5 h farja till Koh phangan. Resan var en riktig ordeal och val framme, mor som aldrig forr hade jag ju ingenstans att bo sa klart. Sa jag tog forsta basta flaktaxi och stack up till ons norra spets. Dar hamnade jag att bosatta mig pa Koh Maa, haston, som binds samman med koh Phangan under lagvatten med en 300m lang sandbank. Dock var klockan bara tolv nar jag kom dit, och vattnet lag annu alldeles for hogt for en liten backpackare, sa jag bokade en bungalow pa fastlandet istallet. Vid sextiden knatade jag over till Koh Maa och mottes av en valdigt rofylld reggaesnubbe som beredvilligt bokade en bungalow at mig fran och med morgondagen. Efter en natt i en bungalow tatad med toalettpapper (!) och en dag pa en underbar vit strand begav jag mig over med rygga och allt till Koh Maa.
   Efter en helskon kvall med reggaesnubbarna som agde hotellet och gasterna (som faktiskt var farre an reggaesnubbarna) somnade jag i min ruckliga bungalow och vaknade i gryningen av att helvetet hade brutit lost! Det stormade och regnet oste ner sa att jag trodde att min lilla hydda skulle flyga ivag. Ett riktigt tropiskt ovader var det! Hela dagen spenderade jag pa min veranda med att lasa och beundra naturens oerhorda kraft. Sa mycket annat fanns dar inte att gora... Reggaesnubbarna forsokte skjutsa over nagra flyttande turister och deras vaskor i sin lilla bat (sandbanken existerade inte langre), men de rakade kapsejsa, sa turisterna och vaskorna och allt for i plurret. Lyckligtvis gick det bra, forutom for den lilla batmotorn som reggaesnubbarna forutsatte sig att reparera. 
   Av reggaesnubben in charge fick jag en pase kattmat som han bad mig ge till tva sma kattskruttar som uppenbarligen bodde i min bungalow (den var sa skruttig sa att katterna kunde oppna dorren nar jag "last"). Inom restaurangomradet var det namligen en svart bosskatt som styrde, och hon spoade pa de andra sa fort de narmade sig, sa de fick ata hos mig. Otursamt nog upptackte bosskatten denna sneaky move och beslot att gora sitt drag under den andra natten. Nagonstans i beckmorkret vaknar jag av att jag skriker. Jag har nagot harigt och morrande i ansiktet! jag famlar efter ficklampan, som jag lyckligtvis hade innanfor myggnatet, och stralen fangar den vasande djavulskatten i dorroppningen. Det ar alltsa kattskruttarna som sett bosskatten komma, och tankt att det ar sakrast att gomma sig innanfor myggnatet hos den sovande tjejen. Aja, djavulskatten drog och jag fick sova en stund till..
   Pa den andra dagen hade regnet lugnat sig, men stormen holl fortfarande i gang. Ingen sol fanns att se och det var ganska kallt. Det fick bli boklasning aven denna dag, och nasta ocksa. Till sist holl jag pa att bli galen av leda, men da traffade jag lyckligtvis Michaelle, en sydafrikanska som var lika trott pa att vara fast pa Koh Maa som jag...

nu maste jag sluta min berattelse for idag. Internet stanger har. Idag har jag i alla fall akt scooter till "Lanta Old Town", sett en orm pa ganvagen till min bungalow och klippt haret hos en thailandsk frisos!
tack och hej leverpastej!